Järnsand utvinns som en biprodukt från Boliden Rönnskärs kopparframställning, där basen är råvaror från gruvor och olika återvinningsmaterial.
Järnsanden har goda isolerande och dränerande egenskaper vilket gör att den passar bra som konstruktionsmaterial vid väg- och husbyggnation. I folkmun kallas järnsanden för granulering och har använts i Skellefteåområdet sedan 1970-talet.
Järnsanden är en del av den cirkulära ekonomin
Ett flertal undersökningar har utrett materialets egenskaper och kommit fram till att järnsand har likvärdiga, sannolikt bättre egenskaper ur miljö- och konstruktionsperspektiv, än vanligt bergkross. Istället för att bryta bergkross från naturen, erbjuder järnsanden ett alternativ som gör att vi kan återanvända ett befintligt material och därmed hushålla med naturens resurser.
Läs mer om Boliden Rönnskärs roll i den cirkulära ekonomin
Kvalitetssäkring och certifikat
Sedan juli 2017 är järnsanden CE-certifierad som ballast, enligt EU-standard. Certifieringen innebär att Boliden tagit fram rutiner för att kvalitetssäkra både produktionsprocessen och hanteringen av produkten, t ex vid lagring och utlastning. Certifieringen har gjorts av RISE, f d Statens provningsanstalt.
Se certifikatet här (pdf, nytt fönster)
Regler kring användandet av järnsand
Som vägledning för korrekt användning har Boliden Rönnskär tagit fram en användaranvisning. För att få bästa effekt av järnsandens goda isolerande och dränerande egenskaper, är det viktigt att användaranvisningen följs.
Läs användaranvisningen här (extern länk)
Innehåll
Materialet innehåller vanligt förekommande mineraler som förenats (granulerats) till en kemiskt stabil glasartad förening. Huvudbeståndsdelarna är järn och kisel, järnet kommer från gruvråvarorna och kiseln från den sand som används som slaggbildare vid smältverket. I järnsanden finns även cirka 0,7% koppar och cirka 1,3% zink.
Innehållet kontrolleras genom analys av en mängd parametrar i både månads- och årsprov.
Tabellen visar totalhalter för järnsand. Halterna är en medelhalt från ett antal prov tagna från järnsandslagret hösten 2016. Analyserna är gjorda vid ett externt ackrediterat laboratorium.
| Fe | 39 % | Sn | 0,16 % |
| Si | 16 % | Ti | 0,14 % |
| Ca | 2,63 % | Mo | 0,12 % |
| Al | 2,46 % | P | 0,10 % |
| Zn | 1,30 % | Co | 0,04 % |
| Mg | 0,88 % | Ni | 0,03 % |
| Cu | 0,68 % | Pb | 0,02 % |
| K | 0,54 % | Sb | 0,02 % |
| S | 0,48 % | As | 0,01 % |
| Na | 0,47 % | V | 0,006 % |
| Mn | 0,39 % | Cd | 0,00009 % |
| Ba | 0,23 % | Hg | 0,000002 % |
| Cr | 0,21 % |
Undersökningar om järnsand
Under många år har både Boliden och oberoende aktörer utfört undersökningar om eventuella miljöeffekter av järnsandsanvändningen. Undersökningarna visar att järnsanden är kemiskt stabil och att inga negativa miljöeffekter kan påvisas där järnsand används.
Boliden har exempelvis sedan drygt 10 år undersökt grundvattenkvaliteten i anslutning till en gång- och cykelväg byggd med järnsand. Ingen påverkan på grundvattnet har observerats. Järnsanden har också testats med standardiserade lakmetoder som visar på mycket begränsad utlakning.
Järnsand har ingen känd negativ miljö- eller hälsopåverkan om den används korrekt, men precis som för annat konstruktionsmaterial kan viss utlakning ske om användning sker på felaktigt sätt, t ex om den utsätts för starka syror, som svavelsyra, eller baser, som lut.
Laktester och lakförsök
Laktester används för att ta reda på hur mycket av metallinnehållet som lakas ur ett visst material under en viss tid. Laktester görs på avfall som ska läggas på deponi, men även på material som ska användas vid t ex vägbyggen, runt husgrunder eller som täckskikt på avfallsdeponier. Laktesterna görs i laboratorieskala för att efterlikna den utlakning som kan förväntas ”i verkligheten” och som grund för utsläppsberäkningar i miljökonsekvensbeskrivningar. Vanliga laktest är 2-stegs laktest, kolonntest och tillgänglighetstest.
Lakförsök har gjorts i laboratorieskala, s.k. tillgänglighetstest enligt NT ENVIR 003, för att bedöma den möjliga utlakningen under flera hundra år. Lakförsöken görs på månads- och årsprov. Resultaten visar att järnsanden maximalt kan laka cirka 2% av kopparinnehållet eller cirka 60 mg/kg. Motsvarande siffra för zink är 80 mg/kg eller 0,6%. I denna testmetod stimuleras utlakningen genom att materialet mals ned till <125 µm och lakvätskan surgörs till pH=4.
