Rapporter

Här har vi samlat rapporter som på ett djupare plan analyserat järnsandens effekter på sin omgivning. Slutsatserna är tagna direkt ur respektive rapport och finns i sin helhet genom att klicka på respektive länk.

Rapporter om järnsand i använding


Klassning enligt Avfallsförordningen

Tekedo AB, Rolf Sjöblom

Rapporten beställdes av Boliden för att utreda hur järnsand ska klassas om den i framtiden inte kan användas som konstruktionsmaterial utan måste deponeras.

Läs rapporten här

 

Slutsatser

Järnsand ska klassas som icke farligt avfall. Skälen är som följer:

  1. Kopparslagg har enkel ingång i avfallslistan
  2. Kopparslagg är upptaget som ett särskilt ämne i ECHA:s Det finns två nominella klassningar och båda innebär att ingen märkning ska göras enligt CLP.
  3. Eftersom järnsanden består av järnsilikat och antagligen också en del järnoxid så utgör den matris som huvudelementen bildar en effektiv sänka för övriga ämnen så att de inte blir tillgängliga. Därmed kommer det sannolikt inte heller att bli aktuellt med någon klassning även om man undersöker järnsand utifrån premissen att den skulle utgöra en blandning av ämnen.

 


Tolkning och bedömning av ekotoxikologisk analys för järnsand från Rönnskär – betydelse och riskanalys för användning av järnsand i anläggningsändamål

Envix Nord AB, Daniel Ragnvaldsson och Magnus Bergknut

Rapporten beställdes av Boliden för att genomföra ett toxikologiskt test på 4 organismer. Syftet med testerna var att undersöka i vilken omfattning järnsanden kan laka ut potentiellt skadliga ämnen under naturliga betingelser, dvs efter kontakt med regnvatten eller grundvatten som transporteras genom järnsanden. Rapporten kan användas som underlag för en riskanalys.

Läs rapporten här

 

Slutsater

Nyttjas järnsanden enligt rekommendation medför användning, baserat på halter i diskuterat lakvatten, en försumbar risk ur hälsosynpunkt. Används järnsand under täta skikt som asfalt, betong mm minskas flödet genom järnsanden och utspädning ökar mångfalt genom att mycket lite lakvatten transporteras ut från ett område. Utspädningsgraden blir därmed relativt sett större till både grundvatten och ytvatten när spädning sker med tillkommande vatten från omgivande områden och tillkommande ytvattenflöden.

Gällande tillämpning av regler i Naturvårdsverket handbok 2010:1 så måste denna metodik anses förenklad i sin utformning då risken endast uppskattas utifrån vissa på förhand givna förhållanden och förutsättningar för exponering.

 


En miljömässig utvärdering av provsträckor med alternativa material på Björsbyvägen

SWECO VIAK på uppdrag av Vägverket Region Norr

Rapporten beställdes av Vägverket Luleå för en miljömässig utvärdering av de restprodukter (hyttsten fr SSAB, järnsand fr Boliden, krossad betong) som använts i vägbyggnationen i testvägen i Björsbyn.

Läs rapporten här

 

Slutsatser

Även om vissa jämförelser i utredningen […] talar mot användande av främst järnsand görs ändå helhetsbedömningen utifrån försöken vid Björsbyvägen och vad som framkommit i denna utvärdering, att samtliga undersökta material; järnsand, hyttsten och krossad betong, bör kunna användas som anläggningsmaterial. Det bedöms dock krävas mer detaljerade undersökningar för att med säkerhet kunna rekommendera användning. Däremot bör miljöbalkens försiktighetsprincip alltid tillämpas, vilket i praktiken kan innebära att materialen inte bör användas i närheten av känsliga recipienter eller i närheten av vattentäkter. […]

Det är viktigt att påpeka att även användandet av konventionella anläggningsmaterial som bergkross och naturgrus leder till utlakning av tungmetaller. Med hänsyn till fördelarna med att använda restprodukter ur naturresurssynpunkt samt det minskade deponibehovet som nyttiggörande medför, görs bedömningen att det som helhet borde vara fördelaktigt att använda järnsand, hyttsten och krossad betong för anläggningsändamål.

 


Klassning av avfall: Uppgrävd jord med järnsand

Kemakta Konsult AB, Mark Elert och Celia Jones

Rapporten beställdes av Skellefteå Kommun för att utreda hur en jord/järnsandblandning ska avfallsklassas, vilket måste göras vid all deponering av avfall.

Läs rapporten här

 

Slutsatser

Slutsatsen från en sammanvägning av de undersökningar som genomförts på järnsand och jordblandad järnsand är att materialet generellt inte är att betrakta som ett farligt avfall. Det finns dock stora variationer i sammansättning och lakbarhet mellan järnsand från olika tillverkningsperioder. Av de tre prover av jordblandad järnsand som studerats i denna rapport uppvisar prov 2 den största lakbarheten och lägsta pH-värden i lakvätskan. För detta prov bedöms halterna i lakvätskan ha en liten marginal till vad som skulle kunna innebära miljörisker. Därför föreslås att fler lakundersökningar samt även ekotoxtester genomförs på jordblandad järnsand. Vidare föreslås att ett system för bedömning av jordblandad järnsand tas fram för att få en ändamålsenlig hantering av massorna. Detta system bör innehålla provtagning och analyser enligt ett fastställt schema.

 


Resultatredovisning och slutsatser

Miljökontroll av markanläggningar byggda med järnsand
Falkträsket-västra och delsträcka längs väg 372

Tyréns, Anna Pantze och Jeffrey Lewis
Skellefteå kommun, Samhällsbyggnad, Christer Svensson

Rapporten beställdes av Skellefteå Kommun för att undersöka om man kan spåra miljöpåverkan i fält från järnsand, i detta fall bostadsområdet Falkträsket Skellefteå resp. Väg 372 Skellefteå-Skelleftehamn.

Läs rapporten här

 

Slutsatser

  1. Ingen spridning av metaller via grundvattnet har påvisats i Falkträsket eller vid väg 372
  1. Något förhöjda metallhalter i Falkträskbäcken efter Falkträskområdet

Det finns inget i resultaten som pekar ut järnsanden som dominerande källa för den förändring som sker i Falkträskbäckens vatten ner till mynningen.

  1. Det är osäkert om dräneringsledningarna under järnsanden sprider metaller till bäcken
  1. Det är olämpligt att avleda dag- och dräneringsvatten mot ett vattendrag med Falkträskbäckens storlek

 


Leaching Results in the Assessment of Slag and Rock Materials as Construction Material

Mia Tossavainen, PhD-avhandling LTU, 2005

Arbetet har till stor del finansierats av MiMeR (Minerals and Metals Recycling Research Centre) med ytterligare finansiering från Avfallsforskningsrådet (AFR), Stiftelsen forskning och högre utbildning (STINT) och Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs rapporten här

 

Slutsatser

OBS järnsand kallas I detta arbete för fayalite slag.

Paper II, sid. 27, 32:

  • “Overall, the leachability of the major elements was very low and significantly lower in the amorphous fayalite slag and the rock material.”
  • ”The soluble amounts of some elements from the rock materials were greater compared to that from the BF slag and the fayalite slag.”

Svenska

  • ”Sammantaget var lakbarheten av de viktigaste delarna mycket låg och betydligt lägre i järnsanden och bergsmaterialet.
  • De lösliga mängderna av vissa beståndsdelar från bergsmaterialet var större jämfört med den från ”BF” och järnsand.”

 


Metallers lakningsbenägenhet hos järnsand i banvall

Lena Andersson, examensarbete LTU, 2002

Arbetet har utförts åt Banverket Norra Banregionen, Investeringssektionen i Luleå. Syftet med arbetet var att med hjälp av lakförsök undersöka metallers lakningsbenägenhet och miljöpåverkan hos banvallsmaterial som innehåller järnsand.

Läs rapporten här

 

Slutsatser

  • Järnsand är svårlakad, procentuellt lakas en mycket liten andel (<1 %) av bl a Cu, Pb och Zn ut. Största mängden av de analyserade elementen frigörs vid pH 4 vid tillsats av en syra.
  • I en banvall blir den utlakade mängden mindre än vid ett lakförsök eftersom kontakten mellan materialet och perkolerande vatten inte är lika god.
  • As, Cu och Pb kommer troligen också från andra källor än järnsand t ex Cu från kontaktledningar, As från impregneringsmedel och Pb från blymönja. Dessa är inte inkapslade i en glasstruktur, som metaller är i järnsand, och är därmed mobilare.
  • För att utföra en bedömning av ett materials påverkan på omgivande miljö är tillgängligheten av ett ämne av större betydelse än totalhalten. Lakförsöken visade att järnsanden är svårlakad.
  • Mot bakgrund av denna och tidigare utförda undersökningar (Tossavainen, 2000), (Fällman & Carling, 1998) borde det inte vara något hinder för Banverket att återanvända massor som innehåller järnsand inom järnvägsområde. Om massor som innehåller järnsand avses återanvändas är noggrann dokumentation att rekommendera.